Året 1985 blev en milstolpe i spelmanslivet.
På sommaren spelade Oskarshamns dragspelsklubb ute mellan Pingstkyrkan och Stadshotellet. I det gänget var det med en yngre förmåga med dragspel på magen. Han heter Peter Stavervik (då Johansson) och hade ett spelsätt som tilltalade mina öron, men det var inte då jag frågade om vi skulle spela tillsammans, det kom senare på hösten samma år och av en ren tillfällighet på biblioteket.
När väl frågan var ställd träffades vi hemma hos honom i Figeholm och övade ett antal gånger och första spelningen kom senare den hösten med gott resultat.
1986 utökade vi orkestern till en trio med en mycket bra och trevlig trummis från Mönsterås med namnet Åke Berglund.
Vi var ju tvugna att komma på ett namn som skulle göra oss lite kända också. Med anledning av var jag är född och delvis uppväxt blev namnet Döderhultarna, men också för att Oskarshamn tidigare hette Döderhultsvik och att den kända träskulptören Axel "Döderhultarn" Pettersson kom härifrån.
Under det namnet blev vi kända i nästan hela Småland samt Göteborg och fick många spelningar under åren 1985-1991.
Vår sista spelning tillsammans blev i Urshult för en entusiastisk publik på drygt 700 personer, en succé med andra ord. Döderhultarna splittrades 1991 av olika anledningar bl. a. studier, flytt och militärtjänstgöring men Åke Berglund och jag fortsatte spela tillsammans i andra konstellationer.
Tyvärr avled Åke Berglund bara några dagar innan han skulle fylla 44 år. Frid över hans minne.
Du är fortfarande saknad av oss. Sov i ro Åke.
